torsdag 24 november 2011

Neurokurs

Den gångna helgen blev lugn och skön. Eftersom jag befann mig mittemellan två kurser, så hade jag för en gång skull inget att plugga. I stället ägnade jag mig bl.a. åt att handla lite julklappar ute på stan. Det var rätt så fullt med folk på gatorna och i affärerna, så jag hoppas att jag kan hitta någon vardagsförmiddag att shoppa på i stället. Då är det åtminstone lite färre människor att trängas med.

I veckan har jag påbörjat neurokursen. Hittills har vi haft flera intressanta föreläsningar och fått träffa ett par patienter. Neurologi verkar väldigt intressant, men tungt.

fredag 18 november 2011

ÖNH och ögon avslutat

Nu är både ÖNH-kursen och ögonkursen avslutade. Det var två väldigt bra kurser med bra föreläsningar, bra kliniska placeringar och trevliga amanuenser som höll i bra seminarier. Det enda jag skulle önska är att kurserna vore några dagar längre. Det är svårt att lära sig alla ögonsjukdomar på knappt två veckor och omöjligt att hinna se allt man skulle vilja se ute på kliniken. Detsamma gäller ÖNH. Lärarna på både ÖNH och ögon ville dessutom själva förlänga kurserna, men det är inte lätt när det är så mycket annat som ska pressas in på läkarprogrammet.

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: jag hade gärna velat korta ner examensarbetet och minska på SVK till förmån för längre kurser i ämnen som vi verkligen behöver kunna. Examensarbetet hade man lärt sig på hälften av tiden. SVK:erna brukar vara bra och trevliga, men inte på bekostnad av att missa mycket viktigare saker.

lördag 12 november 2011

Öka chansen att komma in på läkarprogrammet

Fråga: Hejsan,

Tack så mycket för en bra sida :)

Jag har några frågor till dig. Jag vill hemskt gärna bli läkare, och det har jag kommit på nu i åldre dar. Jag gick inte natur på gymnasiet, vilket gör att jag får läsa upp alla behörigheterna. Jag har godkänt i alla mina ämnen från gymnasiet, men mina meritpoäng är bara 12.0.

Det jag undrar är, vad kan jag göra för att öka mina chanser att komma in? Jag vill verkligen det här.

Ska jag läsa upp meritpoäng på komvux eller hjälper det inte?

Tacksam för svar!
Är verkligen i behov av att prata med någon
som kan :)

Svar: Jag tycker att du ska läsa upp alla dina gymnasiebetyg på komvux. Efter det kan du läsa till den naturvetenskaplig behörigheten på komvux eller på högskolans basår. Du kan sedan söka in i betygskvoten för konkurrenskompletterade betyg, men du får nog räkna med att det krävs toppbetyg för att komma in på läkarprogrammet via den kvoten.

Jag tycker också att du ska skriva högskoleprovet. Om du inte får tillräckligt bra resultat första gången, så skriv om provet några gånger. De flesta brukar får bättre resultat när de skriver provet flera gånger. Med ett bra högskoleprovsresultat kan du söka in till intervjuantagningen på bl.a. KI (då krävs ca 1,7 för att komma vidare till intervjun) eller direkt via hp-kvoten (då brukar det krävas ca 1,9).

Ett annat alternativ är att läsa läkarprogrammet utomlands. Det är betydligt lättare att komma in i vissa länder i Europa. Dock kräver många av dessa länder att man betalar en terminsavgift, vars storlek varierar väldigt mycket beroende på vart man läser.

Läs gärna vidare under kategorin "Läsarfråga", där jag gett liknande tips till andra frågeställare. :)

Lycka till med utbildningen!

fredag 11 november 2011

Är läkaryrket som i tv-serierna?

Fråga: Hej! Har en liten töntig fråga men som jag gått runt och funderat på ett tag! Är "läkarlivet" lika dramatiskt som i alla läkarserier? Att alla läkare förälskar sig i varandra, sjuksköterskornas högsta dröm är att dejta en läkare? Är lite nyfiken! Vore kul om du tog dig tid att svara! Ha en fantstisk dag! :)

Svar: Hej! Ursäkta att svaret dröjde. Nej, läkaryrket är inte lika dramatiskt som i tv-serier och på film. Det är dock inte ovanligt att läkare är gifta med läkare och att läkare är gifta med sjuksköterskor. Däremot har jag aldrig sett något kärleksdrama utspela sig rakt framför ögonen på alla i personalen. Jag är dessutom säker på att sjuksköterskorna inte har som högsta dröm att dejta läkare. Läkare anses inte så fascinerande som i tv-serierna, åtminstone inte i den yngre generationen vårdarbetare. All dramatik är nog bara inlagd för att göra tv-serierna mer intressanta och läkarlivet mer "spännande". Läkarens arbetsdag går oftast ut på att möta patienter, dokumentera och diskutera vården med de andra teamet. Oftast är det inte så särskilt dramatiskt. :)

torsdag 10 november 2011

Föreläsningssalarna på KI

Fråga: Hej!
Bra och inspirerande blogg!! Jag går tredje året på NV programmet och är intresserad av läkarprogrammet och att studera på KI, undrade bara hur föreläsningssalarna ser ut på KI? Stora? Typiskt föreläsningssalar? Skulle vara roligt om du kunde lägga upp nån bild eller något :)
Kram!!

Svar: Föreläsningssalarna på KI är stora salar med plats för kanske 200 personer. Raderna sluttar lite nedåt, så att alla kan se föreläsaren, som står "längst ner" och längst fram. Jag är ju nästan aldrig på KI längre, eftersom jag har nästan all undervisning ute på sjukhusen, så jag kan tyvärr inte fotografera KI:s föreläsningssalar. Undervisningssalarna på sjukhusen påminner om klassrummen från gymnasiet, fast är ofta lite större. En del undervisning bedrivs i betydligt mindre grupprum. Generellt har man ofta föreläsningar i "storklass" på KI och föreläsningar i mindre grupper ute på sjukhusen.

onsdag 9 november 2011

Orolig för att inte orka plugga

Fråga: Hej läkarkandidaten!

Jag har skrivit till dig tidigare (om frågor ang antagningspoäng, betyg osv). Jag har nu börjat 9:an och därmed sista året innan jag börjar naturvetenskapliga på gymnasiet (förhoppningsvis). Jag är fortfarande otroligt ovan med dom betyg jag har (MVG i SO, spanska, NO och Matte, resten VG). Jag vet att om jag fortsätter i den studietekniken jag tidigare haft kommer jag säkert ha goda förmåner att komma in på läkarlinjen, men för ett tag sedan blev jag otroligt studietrött. Jag ville inte längre bli läkare och ville hellre satsa att bli någon slags reseledare. Detta pga att jag kände att jag ville få ut mycket av livet och inte slösa bort ungdomen och större delen av vuxenlivet studerandes en stor tjock bok. Jag fick andra drömmar, lite mer kultura drömmar, börja teater, bli skådespelerska och försöka leva ett riktigt lyckligt liv! Jag börjar nämligen mera och mera se mig själv som en mer kulturell person, jag gillar att klä mig annorlunda, teater, impulsivt skippa skolan någon dag och dra till Göteborg, de dom flesta gör! Jag var livrädd för att inte kunna leva helt enkelt om jag satsade mer på studierna, jag tror att jag inte kommer få tid för något annat - jag är ingen mönsterelev... Jag sökte runt på diverse andra linjer och mailade några personer för råd, de sa i princip samma sak allihopa, gå natur, bli läkare - För det är ju din DRÖM!

Jag fick mig en riktig tankeställare, men insåg att de hade rätt, jag vet att jag någon gång i livet kommer ångra mig så kopiöst om jag väljer en annan väg i livet. Jag vet att jag kommer ångra mig att jag inte blev läkare bara pga av lathet. Så nu är jag tillbaka på vägen igen, jag SKA bli läkare. Men jag är fortfarande så otroligt rädd, för jag vet att studierna är tuffa, och jag känner mig inte alls som en toppelev nu. SÅ jag vill rent allmänt bara få lite rådgivning av dig och lite allmänt peppande ord från en som enligt mig klarat den svåraste biten, hur klarade du alla studier, tentor, högskoleprovet osv? Var det bara att du var studiemotiverad eller tänkte du på något speciellt som aldrig fick dig att tappa fokus om det du ville? Jag är så rädd att jag ska falla tillbaka igen, jag känner verkligen att jag börjar hamna bakom i skolarbetet nu efter mitt "ofokus". Men jag vill samtidigt inte ta ut alla krafter nu och verkligen vara helt slut sen, har du några nyttiga tips?

Annars är det otroligt kul att läsa en sådan här blogg, väldigt inspirerande!

Svar: Hej och tack för dina vänliga ord om bloggen! Kanske har din oro lagt sig lite redan, eftersom du tyvärr fick vänta länge på ett svar från mig. Du måste förstås själv komma fram till vad du vill ha för yrke. Om du satsar på läkare kommer du att behöva försaka en hel del fritid, vilket jag också har gjort. Jag bestämde mig innan gymnasiet för att jag ville bli läkare, så jag var redan tidigt inne på att jag skulle behöva läsa mycket. Om du inte orkar ge den tiden åt studierna, så kommer gymnasiet och läkarutbildningen bli väldigt långa och tråkiga, är jag rädd. Men å andra sidan är det värt det om du verkligen vill bli läkare.

Om du skulle komma fram till att du inte vill satsa så hårt på plugget just nu, så har du alltid möjlighet att ångra dig senare i livet. Du kan läsa upp dina betyg på komvux eller komma in på läkarprogrammet via högskoleprovet. En annan möjlighet är att läsa läkarutbildningen utomlands där det är lättare att komma in. Det är inte lätt att avgöra i nionde klass vad man ska göra i resten av livet, så det kan vara bra att veta att man alltid kan ångra sig och börja om. Så välj gymnasielinje efter intresse och ta dig en ordentlig funderare på vad du vill få ut av din gymnasieutbildning.

Alla läkarstudenter var inte toppstudenter på grundskolan och i gymnasiet. En del har pluggat upp sina betyg i efterhand och en del kom in via intervjuer och högskoleprovet. Dessutom kanske det finns fler alternativa sätt att bli antagen till läkarutbildningen, när du bli aktuell för att söka. Anledningen till att jag orkade plugga mycket och vara duktig "hela tiden" på gymnasiet var att jag verkligen hade målet att bli läkare. På läkarutbildningen pluggar jag faktiskt inte lika mycket som på gymnasiet, eftersom jag inte längre känner samma press att ständigt prestera mitt yttersta. Jag pluggar förstås tillräckligt för att klara tentorna, men jag pressar mig inte i onödan bara för att få alla rätt på tentorna. Dessutom prioriterar jag fritid, kompisar, träning och avkoppling, för att orka med att plugga resten av tiden. Det krävs en nyttig balans mellan skolarbete och fritid, för att orka och tycka att det är roligt att plugga.

Lycka till i ditt gymnasieval och kom ihåg att du alltid kan ångra dig om du väljer "fel" inriktning!

söndag 6 november 2011

Papperslösa

Nu var det några dagar sedan jag skrev här senast. Jag har haft fullt upp med skolarbete, duggaplugg, besök och styr i hemmet. Under tiden som gått har jag haft introduktion på både ÖNH (öron, näsa, hals) och ögon, vilket är två specialiteter som intresserar mig. I veckan hade jag dessutom PU-dag, som bl.a. handlade om papperlösa i vården. Det var ett intressant tema. Själv skulle jag inte neka någon person vård, oavsett papper eller ej. Men jag förstår förstås att det blir ett ekonomiskt, administrativt, politiskt och etiskt problem att bryta mot lagen. I slutändan tycker jag dock att människor är människor och bör ha rätt till vård, oavsett vilka de är eller vart de kommer ifrån. Vad tycker ni?

Jag har fått lite frågor från er läsare, som jag lovar att svara på snart. Jag har inte glömt bort frågorna, bara haft lite för mycket att göra den senaste tiden. :)