Fråga: Hej läkarkandidaten!
Jag har skrivit till dig tidigare (om frågor ang antagningspoäng, betyg osv). Jag har nu börjat 9:an och därmed sista året innan jag börjar naturvetenskapliga på gymnasiet (förhoppningsvis). Jag är fortfarande otroligt ovan med dom betyg jag har (MVG i SO, spanska, NO och Matte, resten VG). Jag vet att om jag fortsätter i den studietekniken jag tidigare haft kommer jag säkert ha goda förmåner att komma in på läkarlinjen, men för ett tag sedan blev jag otroligt studietrött. Jag ville inte längre bli läkare och ville hellre satsa att bli någon slags reseledare. Detta pga att jag kände att jag ville få ut mycket av livet och inte slösa bort ungdomen och större delen av vuxenlivet studerandes en stor tjock bok. Jag fick andra drömmar, lite mer kultura drömmar, börja teater, bli skådespelerska och försöka leva ett riktigt lyckligt liv! Jag börjar nämligen mera och mera se mig själv som en mer kulturell person, jag gillar att klä mig annorlunda, teater, impulsivt skippa skolan någon dag och dra till Göteborg, de dom flesta gör! Jag var livrädd för att inte kunna leva helt enkelt om jag satsade mer på studierna, jag tror att jag inte kommer få tid för något annat - jag är ingen mönsterelev... Jag sökte runt på diverse andra linjer och mailade några personer för råd, de sa i princip samma sak allihopa, gå natur, bli läkare - För det är ju din DRÖM!
Jag fick mig en riktig tankeställare, men insåg att de hade rätt, jag vet att jag någon gång i livet kommer ångra mig så kopiöst om jag väljer en annan väg i livet. Jag vet att jag kommer ångra mig att jag inte blev läkare bara pga av lathet. Så nu är jag tillbaka på vägen igen, jag SKA bli läkare. Men jag är fortfarande så otroligt rädd, för jag vet att studierna är tuffa, och jag känner mig inte alls som en toppelev nu. SÅ jag vill rent allmänt bara få lite rådgivning av dig och lite allmänt peppande ord från en som enligt mig klarat den svåraste biten, hur klarade du alla studier, tentor, högskoleprovet osv? Var det bara att du var studiemotiverad eller tänkte du på något speciellt som aldrig fick dig att tappa fokus om det du ville? Jag är så rädd att jag ska falla tillbaka igen, jag känner verkligen att jag börjar hamna bakom i skolarbetet nu efter mitt "ofokus". Men jag vill samtidigt inte ta ut alla krafter nu och verkligen vara helt slut sen, har du några nyttiga tips?
Annars är det otroligt kul att läsa en sådan här blogg, väldigt inspirerande!
Svar: Hej och tack för dina vänliga ord om bloggen! Kanske har din oro lagt sig lite redan, eftersom du tyvärr fick vänta länge på ett svar från mig. Du måste förstås själv komma fram till vad du vill ha för yrke. Om du satsar på läkare kommer du att behöva försaka en hel del fritid, vilket jag också har gjort. Jag bestämde mig innan gymnasiet för att jag ville bli läkare, så jag var redan tidigt inne på att jag skulle behöva läsa mycket. Om du inte orkar ge den tiden åt studierna, så kommer gymnasiet och läkarutbildningen bli väldigt långa och tråkiga, är jag rädd. Men å andra sidan är det värt det om du verkligen vill bli läkare.
Om du skulle komma fram till att du inte vill satsa så hårt på plugget just nu, så har du alltid möjlighet att ångra dig senare i livet. Du kan läsa upp dina betyg på komvux eller komma in på läkarprogrammet via högskoleprovet. En annan möjlighet är att läsa läkarutbildningen utomlands där det är lättare att komma in. Det är inte lätt att avgöra i nionde klass vad man ska göra i resten av livet, så det kan vara bra att veta att man alltid kan ångra sig och börja om. Så välj gymnasielinje efter intresse och ta dig en ordentlig funderare på vad du vill få ut av din gymnasieutbildning.
Alla läkarstudenter var inte toppstudenter på grundskolan och i gymnasiet. En del har pluggat upp sina betyg i efterhand och en del kom in via intervjuer och högskoleprovet. Dessutom kanske det finns fler alternativa sätt att bli antagen till läkarutbildningen, när du bli aktuell för att söka. Anledningen till att jag orkade plugga mycket och vara duktig "hela tiden" på gymnasiet var att jag verkligen hade målet att bli läkare. På läkarutbildningen pluggar jag faktiskt inte lika mycket som på gymnasiet, eftersom jag inte längre känner samma press att ständigt prestera mitt yttersta. Jag pluggar förstås tillräckligt för att klara tentorna, men jag pressar mig inte i onödan bara för att få alla rätt på tentorna. Dessutom prioriterar jag fritid, kompisar, träning och avkoppling, för att orka med att plugga resten av tiden. Det krävs en nyttig balans mellan skolarbete och fritid, för att orka och tycka att det är roligt att plugga.
Lycka till i ditt gymnasieval och kom ihåg att du alltid kan ångra dig om du väljer "fel" inriktning!
Inlägg
