Barn, ST och flytt

Nu har det gått nästan exakt ett år sedan jag skrev här senast och mycket har hunnit hända sedan dess - så pass mycket att bloggen nästan föll i glömska. Det största och roligaste som har hänt är att jag har blivit mamma till en alldeles underbar liten flicka, som förstås upptar större delen av mitt vakna dygn. Innan hon föddes fick jag ST på hudkliniken i en närliggande stad och under hösten flyttade jag och familjen dit. Det innebär att vi numer bor i en lite större stad och trivs bra med det. Jag hann inte jobba så länge innan föräldraledigheten, men hann ändå få en bra uppfattning om arbetet och arbetsplatsen. Jag hoppas att det kommer att kännas rätt med dermatologi även i framtiden, för det var inte helt lätt att välja specialitet. Jag lät en kombination av intresse och önskemål om regelbundna arbetstider styra valet. Maken och jag har nyligen börjat leta hus lite smått, men vi tänker nog vänta med det stora inköpet tills vi har hunnit jobba lite mer i vår nya stad.

Nu ska jag återgå till att njuta av min bebis, julhelgen och den goda maten. I fortsättningen ska jag försöka bättra mig när det gäller uppdateringen på bloggen. ;-) Trevlig helg och gott nytt år!

Gift!

Sommaren är nästan över och det betyder att jag numer är gift med en underbar man. :-) Vädret har varit kanon nästan hela sommaren och så var det även på bröllopsdagen. Smekmånaden tillbringade vi i Australien - wow, vilket häftigt djur- och växtliv! Vi kommer definitivt att åka dit fler gånger. Nästa gång åker vi dock under svensk vinter.

Nu är min semester slut och jag ska fortsätta jobba på vårdcentralen. Jag har nämligen gjort klart psykiatriplaceringen och påbörjat primärvårdsdelen. Mer kommentarer kring detta kommer snart i ett separat inlägg. 

Planerar bröllop

Jag och pojkvännen är mitt uppe i att planera bröllopet, som kommer att äga rum i sommar. Vigselförrättaren och festlokalen är bokade. Det gäller verkligen att vara ute i god tid med bokningarna, för redan i början av mars var många av sommarens datum fullbokade. Gästlistan är nästan klar och inbjudningskorten ska snart skickas ut. Efter det ska vi bl.a. komma fram till en lämplig meny, boka underhållning, planera aktiviteter åt gästerna och provsmaka bröllopstårtor. Det är verkligen mer jobb än vad man kan tro att planera bröllop! Den kanske allra roligaste förberedelsen jag dock redan gjort: valt bröllopsklänning. Nu väntar jag bara på att den ska komma hem i rätt storlek.

En ring på fingret!

På nyårsafton hände det! Pojkvännen gick ner på knä och friade och jag fick en fin ring på fingret. Bröllopet ska bli till sommaren är tanken, om vi lyckas boka in en lämplig tid och plats innan alla andra brudpar hinner före. :-) Det hela kom ganska oväntat (men uppskattat!) - vi har varit ihop i många år, men aldrig direkt pratat om att gifta oss.

Long time no see

Hej igen! Det blev ett väldigt långt uppehåll i den här bloggen utan att jag egentligen vet varför. Sommaren och hösten har bara sprungit förbi. Semestern (min första betalda semester - lyx!) spenderades utomlands i solen. Under slutet av sommaren gick jag klart min kirurgplacering och fick gå mina första ensamma nattjourer. Det var spännande, läskigt och lärorikt. Under hösten har jag börjat på medicinplaceringen. Medicin skiljer sig mycket från kirurgen på så sätt att man som AT-läkare verkligen driver avdelningsarbetet på medicin. Överläkaren kommer och rondar lite snabbt på förmiddagen och därefter får man sköta allt arbete själv (läs: epikriser, daganteckningar, epikriser, utskrivningsmeddelanden, eftermiddagsrond, epikriser, remisser...) På kirurgen fick vi AT-läkare i stället ägna eftermiddagarna åt mottagningsarbete och operation. Men trots att det blir en hel del ren administration på medicin så trivs jag bättre där än på kirurgen, eftersom det är mycket trevligare stämning på medicin. Kirurgerna var inte otrevliga, men på medicin är det ändå en helt annan stämning och det gör så stor inverkan på mig.

Grannens knä och bordsgrannens utslag

Som läkare oavsett specialitet och erfarenhet (och även som läkarstudent) blir man ofta tillfrågad om mer eller mindre diffusa symptom av personer som inte är direkta patienter. Det kan t.ex. vara grannen som undrar om sitt onda knä, vännen som undrar om dottern behöver antibiotika, undersköterskan på akuten som undrar om hennes blodiga avföringar kan vara farliga eller den helt okända bordsgrannen som på en middag undrar om utslagen på magen är farliga.

Av flera orsaker är det många läkare som inte gillar att svara på frågor i sådana sammanhang. Det brukar mötas av total oförståelse av omgivningen. Vilken otrevlig läkare som inte är intresserad av att hjälpa till! Dock är det få som inser att deras "enkla" problem kan kräva en hel del anamnes och utredning innan man kan lämna något klart svar. För att inte tala om vad som skulle hända om läkaren säger att "det är nog ingen fara" och missar något allvarligt! Många med sjukvårdsutbildning vill dessutom gärna koppla bort jobbet och slappna av på sin lediga tid. Att ägna hela kvällen åt att lyssna på bordsgrannens hela detaljerade sjukdomshistoria, är det nog få som drömmer om efter en lång arbetsvecka, när det äntligen är dags för en trevlig middag hos vännerna. Det innebär inte att man är ointresserad av sitt yrke eller sina medmänniskor, bara att man vill rensa tankarna från sjukvård och sjukdomar ibland!

Som om det inte vore tillräckligt svårt att utreda grannens kompis yrsel via telefon, så kräver det också en del papperarbete, enligt lag. Det är något som få vet om! Läs här: Vad gäller vid "frivilliga" läkarinsatser? 

Många, även andra yrkeskategorier, känner nog igen sig i ovanstående. Själv brukar jag på ett trevligt sätt säga något i stil med: "Det där låter som något som bör undersökas. Jag tycker att du ska ringa till din vårdcentral och boka tid så att du får hjälp." Undantaget är förstås om något är akut, då tvekar man ju inte att hjälpa till (jag tänker t.ex. på om man blir vittne till en bilolycka).

Vad säger ni andra, hur gör ni i liknande situationer? Och ni kommer väl ihåg att dokumentera på ett säkert sätt om ni uttalar er? ;-)

ESC 2013

Oj då. Rumäniens bidrag, som jag sågade i ett tidigare inlägg, kom före Svergies bidrag i Eurovision song contest. Hur är det möjligt? Nåja, huvudsaken är att Danmark vann. Hon var
min favorit, vid sidan av Robin. :-) Vad tyckte ni?

Efterlängtat

Igår gick jag på shoppingrunda på stan tillsammans med en kompis, tillika AT-kollega. Jag hittade en mycket fin, men lite dyr, pryl som jag länge hade önskat mig. Jag tänkte instinktivt lämna tillbaka prylen till affärshyllan, som jag brukar göra med saker som jag inte har något absolut behov av. Sedan tittade jag och min vän på varandra och log: vi har ju precis fått vår allra första riktiga månadslön som nyblivna AT-läkare. Jag var tvungen att gå in och titta på mitt konto, direkt när jag stod i butiken. Jajamen, där fanns lönen. Jag kunde nästan inte riktiga förstå att det var sant. Efter mer än 5,5 års studier har jag äntligen en lön!

Och prylen? - Den fick följa med hem! :-)

Mello-final

Tittade ni på Melodifestivalen igår? Som stort mello-fan satt jag förstås klistrad framför TV:n. Jag hejade på Anton och Robin, så jag blev nöjd med resultatet. Det är intressant att svenska folkets favorit (YOHIO) inte alls gick hem i de internationella jurygrupperna. Jag undrar hur väl deras åsikter speglar övriga Europas åsikter om de svenska bidragen.

Första veckan på AT har varit bra. Det har varit mycket ny information att ta in, men förhoppningsvis klarnar det lite mer nästa vecka när jag börjar jobba mer på egen hand. Det tar alltid lite tid innan man hittar på sjukhuset, lär sig rutiner, hittar i journalsystemet osv.

Hemkommen

I morse kom jag hem från en härlig, varm och avkopplande semester. Jag hade gärna stannat i värmen ett tag till, men det går inte eftersom jag börjar min AT nästa vecka (och det är ju inte heller helt fel, så jag tänker inte klaga). Nu är jag på väg hem till min nya lägenhet. Det känns lite ovant att säga "hem" om en annan stad än Stockholm. I helgen ska jag ta en tur till möbelaffärerna i stan, eftersom jag behöver inhandla en matta och några nya lampor. Det roliga med att flytta är att man får möjlighet att förnya sitt hem lite. :-)

Utomlands

Alla flyttlådor är uppackade och några nya möbler är beställda. Det har blivit väldigt fint i den nya lägenheten. Nu befinner jag mig i Stockholm för att snart åka iväg till Arlanda. Jag ska åka på en efterlängtad semester innan AT:n.

Städning

Nu är den gamla lägenheten putsad från golv till tak. Den har säkert aldrig varit så ren och fin som den är nu. Den nya lägenheten är dock ännu finare, eftersom den är totalrenoverad sedan ett par månader. I dagarna har jag inte bara städat, utan även hjälpt en kursare (eller rättare sagt före detta kursare) att flytta. Härnäst väntar uppackning i den nya lägenheten.

Flyttat

Nu är jag äntligen klar med flytten till den nya staden. Heldagar med packande, bärande, körande och kånkande har gjort mig alldeles slut. :-) Nästa vecka ska jag tillbaka och flyttstäda lägenheten i Stockholm. I helgen ska jag börja packa upp alla kartonger, medan sambon får skruva ihop möbler.

Packning

Jag och familjen har ägnat hela helgen åt att flyttpacka. Det tar mycket längre tid än vad man tror! Både pojkvännen och jag har sparat på oss en hel del grejer under åren, så vi fick passa på att slänga en del. Idag bar det första flyttlasset iväg mot den nya hemstaden. Det kommer att bli några vändor till med flyttbilen innan vi är klara.

Jag har fått många frågor och kommentarer till bloggen och har tyvärr inte hunnit svara på dem. Jag lovar att jag ska göra det så fort jag har kommit tillrätta efter flytten.

Tillbaka till verkligheten

Jag börjar så sakta komma ur dimman av glädje över examen och återvända till verkligheten. Jag är självklart fortfarande lika glad över examen, men jag har samtidigt börjat inse att flyttlådorna inte packar sig själva. ;-) Jag ska ju nämligen börja flyttpacka inom kort och installera mig i min nya stad och nya lägenhet.

Samtidigt som jag är jätteglad över examen, så känns det ändå lite vemodigt att ha slutat läkarprogrammet. Alla trevliga kursare kommer att spridas ut över Sveriges avlånga land och vi kommer inte att träffas lika ofta som förut. Somliga kommer jag kanske aldrig att träffa igen. Samtidigt känns det spännande att få byta miljö och stifta nya bekantskaper, att få jobba på riktigt och få en lön som trillar in på kontot varje månad.

Firande

Den gångna veckan har varit fantastisk och oförglömlig. I torsdags firade jag examen i förskott med några kursare. I fredags hade jag stort firande med släkten efter examensceremonin. I lördags firade hela kursen examen med trerätters middag och fest på Grand Hotel. Jag hade aldrig varit på Grand Hotel tidigare, så det kändes lite extra lyxigt att få gå dit för första gången. Därefter var det efterfest på MF. På söndagseftermiddagen firade jag med ännu en middag tillsammans med några kompisar. Tack alla ni som var med och förgyllde min examen och tack alla läsare för era grattishälsningar!

Examensceremoni

Läkarexamen firades som sig bör med pompa och ståt i Filadelfiakyrkan i Vasastan. Det blev hyllningstal, fanfarer, handskakning med rektorn, fotografering, sång och musik. En trevlig tillställning. Efter ceremonin fortsatte firandet med familj, släkt och vänner. Vi åt middag och specialgjord examenstårta. Nu är jag officiellt inte läkarkandidat längre, utan läkare!

Gymmet

När man går på gymmet strax efter nyår i Stockholm får man räkna med att det är fullt av folk, som har avgett nyårslöften om viktnedgång och bättre kondition (liksom jag). Det är samma sak varje år: de första veckorna är gymmet fullproppat och träningspassen fullbokade, men allteftersom veckorna går avtar folks gymintresse. Jag räknar med allt är som vanligt i mars igen, men fram till dess blir det att trängas. ;-)

Sista dagen på jullovet

Jag har haft ett jättebra nyår, som jag firade in med pojkvännen och några gemensamma vänner. Vi passade på att stanna ett par extra dagar hos vännerna, eftersom vi ses så sällan. Den sista veckan på jullovet har jag återvänt till Stockholm för att gå på rea, umgås med vänner och bara njuta av staden. Idag är det sista dagen på jullovet. Imorgon fortsätter akutkursen och om mindre än två veckor tar jag examen. Allt går i rasande fart nu! Jag har nästan längtat tillbaka till skolan de senaste dagarna, eftersom jag tycker att akutkursen är så bra och intressant. Om några dagar kommer jag säkert att börja längta efter lov igen. ;-)

Skön jul

Jag har haft en bra och fin jul med familjen och övriga släkten. Det enda dåliga med julen är att man äter för mycket och rör sig för lite. ;-) Min enda motion har bestått av att springa på mellandagsrea. Där fyndade jag en fin examensklänning. Om exakt 20 dagar tar jag examen!

Det är så skönt att för första gången på flera år inte ha haft något särskilt att plugga på under julen. Min farmor konstaterade också att det kändes ovant (hon är så van vid att jag avviker direkt efter julen för att sätta mig i lugn och ro för att plugga).