tisdag 28 december 2010

Angående avundsjukan

Juletider innebär god mat, ledighet, trevligt sällskap, julklappar och julstämning. Och jag har fått allt detta och mer därtill. Jag har haft en underbar jul med nära och kära. Jag har en trevlig släkt som jag tycker om att umgås med och som jag gärna träffar varje jul. Så när som på en person. En person i min egen ålder som valt en annan inriktning i livet än jag. Hon har redan skaffat barn, bosatt sig i en liten håla och köpt hus. Hon har inte någon utbildning, men har ett lågavlönat jobb som hon inte direkt älskar men inte heller vill vara utan. Hon verkar kanske inte helt nöjd med livet, men har ändå en trevlig familj och ganska många vänner. Själv har jag valt ett annat liv. Jag har flyttat ifrån hålan och blivit ett med storstadslivet, kastat mig in i en lång utbildning och blivit ganska framgångsrik jämfört med många andra. Jag har träffat en kille med samma mål som jag och har många vänner i min nya hemstad. Jag är nöjd med mitt liv och det jag har åstadkommit i livet.

Tyvärr har min släkting alltid avundats mig på ett dåligt sätt. Hon har alltid försökt klanka ner på mig och det jag har gjort. Så har det varit så länge jag kan minnas. Över julen valde hon att rikta denna avundsjuka mot mig och min utbildning. Hon klankade ner på alla läkare eftersom "alla läkare är så dåliga och otrevliga", hon kunde inte förstå hur jag kan bo "i en så stor, hemsk och otrevlig stad", hon kunde inte förstå hur jag kan läsa "en så hemskt lång och tråkig utbildning" o.s.v. (Själv ville hon gärna bli sjuksköterska men lyckades inte komma in, vilket kanske kan förklara en del av hennes avund.) Även om jag var hiskeligt trött på hennes tjat och nedvärderande kommentarer, så svarade jag alltid trevligt och vänligt på alla hennes frågor och kommentarer. Vad gör man inte för att bevara julefriden? Dessutom behövde jag bara träffa henne några timmar under en av mellandagarna, så plågan varade inte så länge. Jag vet att jag skulle kunna säga en hel del nedvärderande saker till henne, men varför skulle jag göra det? Jag är en större människa och låter därför bli.

Jag skulle aldrig någonsin se ner på personer som valt en annan inriktning i livet än jag. Jag skulle aldrig nedvärdera någon som har ett annat jobb, en annan utbildning eller andra mål i livet. Därför tycker jag att det är väldigt tråkigt att det finns personer som vill klanka ner på mig. Personer som är avundsjuka och tar ut det över mig. Tyvärr tror jag att det är något man får lära sig att leva med. Tyvärr kan inte Dr Jag bota den tråkiga sjukdomen Avundsjukan.

onsdag 22 december 2010

Jullov!

För en dryg vecka sedan hade jag en tenta som täckte 48 högskolepoäng - nämligen internmedicintentan. Nästan ett helt års studier tentades av under en 6 timmar lång tenta utan rast. Efter att ha svarat på frågor om allt från tyreostatikabiverkningar och cortimyk-innehåll till ulcerös colit-behandlingar och orsaker till AV-block III, belönade jag mig själv med att gå på Luciabalen. Luciabalen var väldigt trevlig med god mat och trevligt sällskap. Det enda som saknades var en representant för Nobelpriset i medicin.

Igår fick jag veta att jag har klarat internmedicintentan. Det känns jätteskönt! Eftersom jag inte behöver göra resttentan så innebär det att jag kan ta jullov nu. Årets sista dag på svk-kursen är också avklarad, så nu kan jag njuta av julen hemma med familjen. Det känns väldigt välkommet efter en intensiv höst!

söndag 19 december 2010

Konsten att inte kunna allt (och att få omgivningen att förstå det)

Det är nog många läkarstudenter som känner igen sig i situationen att agera släktens och vännernas hobbydoktor på fritiden. Så även jag. Jag försöker förstås aldrig att ställa några definitiva diagnoser (det har jag inte kompetens för än), men jag försöker alltid svara på mer grundläggande frågor som hur sjukdomar uppstår, hur läkemedel verkar och hur kroppen fungerar.

För en tid sedan skadades en vän i en olycka, vilket fick till följd att personen var tvungen att vistas på olika sjukhusavdelningar under en tid. Det fick också till följd att jag fick motta omgivningens medicinska frågeställningar, i egenskap av släktens och vännernas enda medicinutbildade. Frågorna handlade om allt från operationsritualer och anatomi till läkemedelsbehandlingar och rehabilitering. Vissa frågor kunde jag svara på utifrån mina prekliniska och internmedicinska kunskaper, men många av frågorna hade jag inte tillräckliga kunskaper i. Jag försökte vänligt förklara att jag inte har läst kirurgi, ortopedi, anestesi, sjukgymnastik och mycket annat som frågorna handlade om.

"Jag har ju bara kommit halvvägs genom läkarutbildningen än." Jag insåg snabbt att många inte nöjde sig med det svaret. Jag insåg även att det inte är helt lätt att förklara för somliga att jag inte är någon specialist inom medicinens alla genrer. Många hör bara ordet "läkare" och inte "läkarstudent". Många förväntar sig att en läkar(student) har koll på allting som rör medicinens värld. Så är inte fallet och så kommer aldrig vara fallet. Däremot kan man som läkar(student) sträva efter att lära sig så mycket som möjligt. Man kan även sträva efter att på ett bra sätt kunna säga nej, när ens egna kunskaper inte räcker till.

Alla frågor från omgivningen fick mig också att inse att de finns så mycket spännande saker kvar, som jag vill lära mig under läkarutbildningen och läkarkarriären. En läkare slutar aldrig att lära sig. Det är bl.a. därför läkaryrket är så spännande, utmanande och speciellt!

lördag 18 december 2010

SVK, sen jullov

Det har varit en hektisk tid. Jag har pluggat inför osce och medicintentan och har nu påbörjat en SVK (StudentVald Kurs). Samtidigt har jag försökt hinna med julbestyren, handla julklappar och umgås med vännerna innan alla skingras över julen. I helgen ska jag försöka att hinna med en rad olika saker som jag inte har prioriterat under tentaperioden. Det ska bli skönt med jullov snart (eller självstudieperiod, som det också kallas), för jag känner att jag behöver lite ledighet.

onsdag 8 december 2010

OSCE-prov

Igår hade jag mitt OSCE-prov (Objective Structural Clinical Examination) på medicinkursen. För den som inte vet vad det är så kan jag berätta att OSCE-provet är ett muntligt och praktiskt prov, som är indelat i olika stationer med olika kliniska eller teoretiska uppgifter. Provet som jag gjorde igår var indelat i sex olika stationer. På medicinkursen kan stationerna innehålla följande:
  • A-HLR (obligatorisk station som alla måste klara för att få godkänt)
  • Geriatrik eller Klinisk farmakologi (t.ex. skriva recept, undersöka läkemedelsinteraktioner, utföra MMT-test)
  • Infektion (t.ex. ett patientfall, livkoranalys)
  • Dermatologi (t.ex. patientfall)
  • Primärvård (t.ex. årskontroll av diabetes, waranordination)
  • Internmedicin (t.ex. bukstatus, beskriva blåsljud, tolka blodgas, patientfall)
För att få godkänt krävdes godkänd A-HLR och max en underkänd station av de övriga fem stationerna. Jag fick godkänt på alla mina sex stationer, vilket var jätteskönt! Jag tror att de flesta i min klass blev godkända. Jag var förstås lite stressad innan provet började, men när jag väl hade satt igång med provet så var det faktiskt ganska roligt!

onsdag 24 november 2010

KI 200 år

Förra veckan var jag i Globen därför att KI hade sin jubileumsgala där. KI fyller nämligen 200 år i år och firade det genom att hyra Globen för en kväll. Kvällen var väldigt trevlig och bäst av allt var att The Ark uppträdde. Tyvärr var jag tvungen att gå hem ganska tidigt (åtminstone tidigt för att vara utekväll), eftersom jag skulle på föreläsningar morgonen därpå.

Just nu är jag mitt upp i infektionskursen. För tillfället handlar föreläsningarna om tropikmedicin, vilket är väldigt intressant. Att läsa om tropikmedicin gör mig så oerhört tacksam över att bo i Sverige - här slipper vi malariamyggor, tsetseflugor, spolmaskar och andra otrevligheter. Dessutom behöver vi inte dö av diarréer, luftvägsinfektioner och sjukdomar som går att vaccineras mot.

söndag 14 november 2010

Läkemedelsinteraktioner

Den gångna veckan har handlat om geriatrik och klinisk farmakologi. Därmed har jag lyssnat på föreläsningar om demenser, läkemedelsinteraktioner, palliativ vård m.m. I fredags hade vi dugga på området. Jag håller tummarna för att den gick bra.

Något användbart som jag lärde mig den här veckan, är att det finns en fenomenal sida för de som vill undersöka om läkemedlen i en läkemedelslista interagerar med varandra: SFINX. Där kan man fylla i patientens alla läkemedel och se vilka som interagerar med varandra. Det är mycket smidigare än att söka på varje enskilt läkemedel i FASS.

tisdag 9 november 2010

Hur svår är läkarutbildningen jämfört med BMA-utbildningen?

Fråga: Jag är väldigt intresserad av anatomi och sjukdomslära men har alltid varit rädd för läkarutbildningen pga att det är svårt att komma in och att det tar väldigt mycket tid samt att det krävs en del intelligens. Därför har jag påbörjat biomediciska analytikerprogrammet men på senaste tiden har jag tyckt att den är alldeles för lätt för mig och jag saknar motivation. Vad skulle du säga är den största skillnaden mellan BMA och läkarprogrammet? Är läkarprogrammet så hemsk som alla tycks säga? Kräver det att man pluggar konstant för att klara av det? Motsvarar utbildningen dess höga antagningspoäng eller beror det på status och många sökande? Tack på förhand!

Svar: BMA-programmet är mer inriktat mot prekliniska ämnen, som t.ex. biokemi, medan läkarutbildningen lägger mer tonvikt på kliniska ämnen (men även prekliniska ämnen ingår förstås). Jag har själv inte läst BMA-programmet, så jag kan tyvärr inte jämföra arbetsbelastningen med läkarprogrammet. Däremot kan jag generellt säga att läkarprogrammet ofta handlar om att lära sig mycket information på kort tid. Informationen är ofta inte så svår att förstå, men det krävs ofta en hel del plugg för att komma ihåg allt. Vissa klarar läkarutbildningen utan att knappt öppna böckerna på fritiden, medan andra pluggar alla dygnets vakna timmar för att lära sig allt som krävs. För min egen del kan jag säga att jag pluggar ungefär lika mycket som på gymnasiet (jag gick natur-natur).

Anledningen till att det krävs bra betyg för att komma in på läkarprogrammet är nog att det krävs en del studievana eller bra studieteknik för att kunna memorera allt som krävs. Dessutom är många intresserade av läkarprogrammet eftersom det leder fram till ett otroligt givande jobb, bra lön, bra karriärmöjligheter m.m.

Om du känner att kliniska ämnen och patienter lockar mer än prekliniska ämnen och lab-arbete, så tycker jag att du ska fundera på läkarprogrammet. Även om det medför en hel del plugg så är det helt klart värt det och du kommer säkert att ha mycket roligt under utbildningen. Dessutom kommer du att ha lite försprång i många prekliniska ämnen, eftersom du redan har läst om dem på BMA-programmet. Skriv gärna igen om det är något mer du undrar över och lycka till, vad du än bestämmer dig för!

torsdag 4 november 2010

Stetoskopfråga

Läsarfråga: Vart köpte du ditt stetoskop? Har du några tips inför inköpet? Jag behöver ett stetoskop om ett par månader, eftersom jag börjar min första kliniska kurs då, och jag och mina kursare vet inte riktigt vart vi ska handla...

Svar: Jag (eller rättare sagt min sambo) köpte mitt stetoskop och lite andra saker från http://www.steeles.com/ (ett företag i USA). Det tog ca 1-2 veckor att få hem sakerna vi beställde och kostnaden blev betydligt lägre än om vi hade köpt allt i Sverige. Några av mina kursare beställde sina stetoskop från http://www.medisave.co.uk/. Det tog ca 1 vecka för dem att få hem sina stetoskop och det blev billigare att köpa därifrån än att köpa stetoskopen i Sverige. Vill du köpa ett stetoskop från ett svenskt företag, så finns t.ex. http://www.brastetoskop.se. Någon kursare beställde därifrån och sa att det var billig frakt och bra leveranstid hos det företaget.

Ett tips (framförallt om du vill handla från utlandet) är att gå ihop med några andra kursare för att göra en gemensam beställning och dela på kostnaden för frakt och tullavgift. Det kan man spara mycket pengar på.

Ett annat tips jag vill ge dig är att beställa ingravering av namn på stetoskopet (det var gratis hos Steeles.com), så att du inte behöver hamna i diskussion med kursarna ute på kliniken om vems stetoskop som är vems.

Angående märke på stetoskopet så är Littmann klart populärast, enligt min erfarenhet. Det klassiska (och relativt billiga) Littmann-stetoskopet "Littmann Master Classic II" kan duga gott och väl, men många brukar investera i ett lite dyrare Littmann-stetoskop för att få bättre "ljud" i stetoskopet.

måndag 1 november 2010

Arytmiundervisning på ett förmodligen lite mer udda sätt

Jag bestämde mig idag för att repetera EKG-tolkning. Det var ett tag sedan vi pratade om EKG senast (januari-februari i år, för att vara mer exakt) och jag märkte att jag har glömt en del av de mer ovanliga EKG-fynden. Därför åkte Sverker Järn fram på skrivbordet tillsammans med EKG-linjalen, passaren och en hel hög med övningsexempel. Mitt i allt pluggande kom jag ihåg den här gamla videon, som jag glatt tittade på när jag var nybörjare (och nybörjare är jag ännu) i EKG-tolkning. Mycket nöje!