Att studera till läkare utomlands har blivit väldigt populärt bland svenskarna. Framförallt åker många till Danmark, där utbildningen är gratis och antagningspoängen är något lägre än i Sverige. Andra väljer att betala för sin utbildning i länder som t.ex. Polen och Ungern.
Tyvärr verkar en del (både inom och utanför sjukvården) tro att de som läser till läkare i andra länder glider igenom sin utbildning som på en räkmacka. Ett par bekanta till mig läser på läkarutbildningen i Danmark resp. Polen och får ägna mycket tid åt att "försvara" sin utbildning. Bara för att det är något lättare att komma in på utbildningarna utomlands, så tror tyvärr många svenskar att studenterna där är sämre och inte lär sig tillräckligt mycket kunskaper.
Jag tror att det är viktigt att tänka på att man i Danmark och Polen (och övriga länder) inte bara ska studera medicin, utan också lära sig språket. En del svenskar tröttnar tidigt på det och hoppar av utbildningen. Andra svenskar får dras med fördomar och ilskna kommentarer från framförallt de danska studenterna, som tycker att svenskarna tar deras studieplatser.
Med tanke på språkförbistringar och övriga problem som det medför att flytta till ett nytt land, så kan det säkert stundtals vara svårare att läsa läkarutbildningen utomlands än i Sverige. Det är ej att förglömma! Läkarstudenter oavsett studieort och studieland förtjänar respekt, tycker jag. Därmed vill jag passa på att sända en hälsning till alla läkarstudenter och blivande kollegor som studerar utomlands. Keep up the good work!
Vidare kan man förstås diskutera om det är rätt eller fel att "ta" (framförallt) danskarnas studieplatser, om det är rätt eller fel att bygga ut den svenska läkarutbildningen o.s.v. Det är dock en annan diskussion som jag får återkomma till en annan gång.
”Vi kan inte osthyvla oss ur krisen”
20 timmar sedan
Inlägg
2 kommentarer:
Det ÄR svårare läsa läkarutbildningen utomlands. Precis som du säger är språket en stor barriär, dessutom är det långt mycket svårare att klara av tentor och dylikt i många av de andra länderna. De tar in fler studenter, men samtidigt har de ungefär bara en 40-50% graduation rate från de antal som antogs i början.
Jag vet inte detta av personlig erfarenhet utan från en av mina bästa vänner som började läsa i Ungern men sedan fortsatte läsa, här i Sverige, tillsammans med mig. Vad som dock saknas i rätt hög utsträckning hos läkarprogram i andra länder (ex Ungern och Polen) är mycket av den professionella utveckling och patientbemötande som vi tränar rätt extensivt här på utbildningarna i Sverige.
Jag har vänner som läser på läkarprogrammet i länder där det är svårt att lära sig språket (t.ex. Polen och Ungern). Det som framförallt verkar brista i deras utbildningar är patientkontakten, precis som du skriver. Det är svårt att lära sig hur man pratar med patienter när man inte talar samma språk. Undervisningen ute på sjukhusen blir också sämre eftersom studenterna inte förstår vad läkarna och patienterna pratar om. Det gäller att ha någon språkkunnig medstudent som lite snabbt kan översätta patientsamtalen. Om man som student inte har tillgång till en "tolk" kan klinikplaceringarna blir ganska dåliga, har mina vänner berättat. Som tur är så kan många läkarstudenter hämta igen det de har missat genom att göra praktik på svenska sjukhus under loven.
Skicka en kommentar