Strokelarm

Piiiiiip. Det tjuter i min handledares sökare. Ett strokelarm. Vår patient på akutmottagningen måste vänta, för nu kommer ambulansen in med en möjlig stroke. Vi springer bort till akutrummet. Sköterskorna står redan där inne och tar blodprover och EKG. Tillsammans med min handledare lyssnar jag på hjärtat, gör en snabb neurologisk status och tolkar EKG:t. Patienten måste snabbt upp till röntgen för en CT skalle. Vi springer dit tillsammans med sjuksköterskan, som kör sängen. Röntgenläkaren, som jag känner igen från kursen i klinisk diagnostik, visar röntgenbilderna och säger att det kan finnas en propp i hjärnan. Symptomen stämmer överens med proppens lokalisation. Vi rusar vidare till trombolysrummet och rapporterar våra fynd till läkaren där. Han tar över.

Jag och min handledare rusar ner till akuten igen. Dags för nästa patient. Vad kan det vara månne? En förvirrad äldre dam med ett par oroliga anhöriga vid sin sida. Jag går dit. Fortfarande med bultande hjärta efter strokelarmet.