I den härliga vårsolens glans

Äntligen har vårsolen letat sig fram och äntligen är det lite värme i luften! Det liksom märks på folk att det går mot varmare och ljusare tider nu. Alla verkar lite gladare, lite positivare och lite piggare. Kanske beror det även på att sommarlovet börjar nalkas.

Den här veckan har jag invigt våren genom att äta mjukglass för första gången i år, genom att grilla utomhus och genom att leta febrilt i klädaffärerna efter en ny vårjacka. Härligt! Nu håller jag tummarna för att vädret förblir varmt och soligt.

Den här valborgshelgen är jag helt ledig (lycka!), eftersom jag hade dugga idag. Det kändes som om den gick bra, så jag tror att jag kan slappna av med gott samvete.

Fråga om EKG-linjal

Läsarfråga: Vet du vart man kan få tag på en ny EKG-linjal? Jag fick en på EKG-undervisningen på termin 4, men nu har jag tappat bort den och jag har en tenta om två veckor och då jag behöver en linjal...!

Svar: Du kan skicka ett mail till AstraZeneca här, så skickar de en gratis. Det finns säkert fler läkemedelsföretag som ger ut gratis EKG-linjaler, men jag föredrar den som vi fick av kursledningen och den är från AstraZeneca. Det går säkert också bra att fråga någon av lärarna på kursen om de har någon extra linjal att ge bort. Det går även att köpa EKG-linjaler på internet och i medicinska bokhandlar, men det är ju onödigt att betala om man kan få en gratis. Lycka till med linjalen och tentan!

Receptskrivarskola

Jag har skrivit recept i en hel dag. Till en början tyckte jag att det verkade konstigt att vi skulle ägna en hel dag åt att lära oss att skriva recept, med tanke på att vi hastar oss igenom allt annat i ultrafart. Men väl där så var det en väldigt lärorik dag och det kändes för en gång skull som att vi fick tid att verkligen lära oss något från grunden. Det är faktiskt inte bara att kladda ner några ord på receptblanketten, som man kanske kan tro, utan man måste ha lite bakgrundskunskap och veta vilka regler som gäller. Tanken är ju att det ska vara lite knepigt att fylla i ett recept, så att inte "vem som helst" kan skriva ett.

Det var roligt att sitta och slå i FASS, Läkemedelsboken och Kloka Listan för att klura ut vilka läkemedel och vilka doser som passade bäst till våra fiktiva patienter. Nu längtar jag bara tills jag får skriva ut recept på riktigt!

Det är synd att inte alla moment är lika pedagogiska. Jag tänker t.ex. tillbaka på lektionen när vi skulle lära oss att hantera journalsystemet. En sekreterare hastade igenom all information innan första klinikplaceringen och inte blev vi något klokare på det. När den korta föreläsningen var slut kunde vi knappt ens logga in i journalerna - än mindre hade vi någon koll på vad som skulle skrivas däri. Nåja, det får vi väl försöka lära oss på kliniken i stället.

KI populärast igen!

Läkarprogrammet på Karolinska Institutet är återigen Sveriges populäraste utbildning, skriver DN, Aftonbladet och SvD. Roligt att läsa! Jag misstänker att det är långt fler som vill gå läkarprogrammet än det antal som söker. Det är ett välkänt fenomen att de med lägre betyg än 20,0 inte söker läkarprogrammet, eftersom de vet att det garanterat krävs 20,0 och stor tur för att komma in på KI. Jag kan återigen konstatera att jag kan skatta mig lycklig för att jag blev antagen till läkarutbildningen (på första försöket dessutom)!

Stress och press

En av mina kursare har tagit studieuppehåll mitt i terminen. Stressen och pressen blev för hård. Förra terminen upplevde de flesta som väldigt tung. Preklintenta-plugget över jullovet utan någon som helst paus innan medicinkursen, gjorde inte saken bättre för de som redan var stressade. Några gick in i väggen. Några lyckades klara sig igenom pärsen utan någon större stress. Jag tillhör de sistnämnda, av någon anledning som jag inte förstår. (Jag brukar stressa upp mig inför tentor, men den senaste tiden har jag blivit allt bättre på att slappna av.) Jag lider med dem som nästan håller på att gå in i väggen eller som redan har gjort det. Det är tråkigt att duktiga läkarstudenter tvingas ta studieuppehåll för att klara sin hälsa och sitt välbefinnande. Jag hoppas att de lyckas komma tillbaka med ny kraft och ny motivation efter uppehållet. Det är de värda.

EKG-linjal är bra att ha på kardiologin

En överläkare i kardiologi, en underläkare och jag som läkarkandidat, satt på kardiologavdelningen idag. Vi skulle tolka EKG på löpande band och överläkaren började leta i sin rock efter en EKG-linjal. Jag och underläkaren gjorde detsamma. Lustigt nog så hade ingen av oss med sig varken linjal eller passare, trots att vi skulle spendera hela dagen bland hjärtsjuka patienter. Det var en lite komisk situation och sjuksköterskan skrattade gott åt oss när vi förklarade situationen för henne. Skönt att se att även en överläkare kan glömma saker ibland!

Babinski - den under foten

Jag har fått se en positiv Babinski för första gången! Den var riktigt tydlig. Samtidigt som jag förstås inte ville att patienten skulle ha en positiv Babinski, så kändes det ändå intressant att få se en på riktigt. Nu kan jag bocka av ytterligare ett "måste se"-fynd från listan.

Samma dag skulle jag göra neurologisk status på en annan patient. När det var dags för Babinskis tecken och jag förklarade för patienten vad jag skulle göra, så sa han:

- Nej, inte den under foten! Kan jag få slippa den?

Jag funderade ett tag. Fanns det någon indikation på att göra Babinski på patienten? Hm, egentligen inte... Men sedan tänkte jag till en gång extra. Min uppgift var ju att göra en fullständig neurologisk status och jag ville inte riskera att missa ett fynd.

- Det går fort, sa jag till patienten.

Babinski negativ.

(Babinskis tecken = ett sätt att undersöka om det finns en skada på en del av nervsystemet.)

Provledare

I helgen har det varit högskoleprov och jag jobbade som provledare. Jag tänkte att jag skulle hinna med att läsa jättemycket internmedicin under dagen, men där hade jag fel. När jag väl hade startat ett nytt block så hade jag svårt för att koncentrera mig på att läsa. Jag skulle säga till när det var 5 min kvar av skrivtiden och jag var rädd för att jag skulle missa det. Dessutom skulle jag hålla koll på att ingen försökte fuska. Därför vågade jag inte sjunka alltför djupt i böckerna och riskera att glömma bort tid och rum.

När det var rast kom några provdeltagare fram till mig och ställde lite frågor om mina studier. Jag berättade att jag läser till läkare på universitetet. Genast fick jag en liten nyfiken skara ungdomar runt mig. De ville också bli läkare berättade de, så frågorna om läkarprogrammet började hagla över mig i rummet. Det var roligt att få svara på frågor om utbildningen.

Det är kul att så många drömmer om att bli läkare och det är roligt att jag har fått möjlighet att uppfylla den drömmen!

Fredagstrött

Efter en hel vecka på en klinisk avdelningsplacering med många svårt sjuka patienter, så känner jag mig nu helt slut. Kanske beror det på att jag har börjat tidigare än vanligt på morgnarna. Kanske beror det på att jag hade påsklov förra veckan och inte har vant mig in i det vanliga arbetstempot än. Kanske beror det på att jag var tvungen att dela handledare med en kursare, som jag har svårt att stå ut med. Kanske beror det på att jag har matats med ny kunskap och nya intryck i en hel vecka. Kanske beror det på att jag har hört jobbiga livsöden och sett människor ligga för döden. Förmodligen beror det på en mix av alltihop.

Så fort jag lämnade sjukhusets svängdörrar på fredagseftermiddagen, så släppte dock en del av tröttheten och utbyttes som tur var mot en behaglig känsla. Helgen står för dörren!

Idag har jag förhoppningsvis hjälpt ett sjukt hjärta

Idag har jag elkonverterat en patient för första gången. Spännande! Att elkonvertera innebär att man använder en defibrillator som skickar en ström genom hjärtat, så att hjärtat börjar slå i "rätt" takt.

Min patient hade ett flimmer, som jag skulle elkonvertera. Patienten sövdes av sjuksköterskan. En läkare höll koll på andningen. Några andra ur personalen omringade patienten med diverse uppgifter. Jag la ut geléplattorna på patientens bröst, ställde in defibrillatorn, laddade den och la paddlarna på patienten.

-Undan!

All personal släppte sina göromål och ställde sig på behörigt avstånd från sängen.

-Jag skjuter!

*Pang, duns*

Elkonverteringen var klar. Narkosläkaren återvände för att kontrollera patientens andning och vi andra samlades kring ekg-apparaten och tittade.

-Ja, sinusrytm! utbrast jag och flera andra ur personalen.

En lyckad elkonvertering! Hoppas bara att patienten inte faller tillbaka till sitt flimmer igen!

P.S. För den som undrar om elkonverteringar ser lika brutala ut som i tv-serier och på filmer, så kan jag berätta att patienten hoppar till lite av elstöten, men det är inte lika brutalt som man kan tro. D.S.

(Sinusrytm = "normal"/frisk hjärtrytm.)

Levern och all metabolism

I helgen fick jag anledning att repetera leverns metabolism av olika ämnen, leverns histologi och en hel del annat från preklin. Jag kunde konstatera att den repetitionen behövdes, för jag hade glömt en hel del. Ureacykeln, nedbrytning av paracetamol, glykogeninlagringssjukdomar och mycket annat, som jag ambitiöst lärde mig i detalj under preklin, finns nu återigen färskt i minnet. Det passar bra till nästa teorimoment, som bl.a. kommer att handla om levern ur ett kliniskt perspektiv. Visserligen är inte alla enzymer i ureabildningen till någon större nytta för förståelsen av leversjukdomar, men det är alltid bra att ha koll på det prekliniska för att få en djupare förståelse för det kliniska.

Den lilla repetitionen fick mig att tänka tillbaka på biokemiavsnittet på termin 1. Vilken ångest jag hade innan jag hade lärt mig alla metabola vägar, enzymer och formler! Skönt att det är över.

Påsklov

Äntligen är det dags påsklov - eller förlåt, "föreläsningsfri period", menar jag ju! Jag vet inte när jag hade ett ordentligt lov senast. Jullovet var knappast värt att kallas lov, eftersom preklintentaplugget upptog en hel del tid. Senaste sommarlovet var sprängfullt med jobb och tentaplugg, eftersom jag var sjuk under den ordinarie tentan på våren och därför var tvungen att ta igen den i efterhand. De tidigare loven på läkarprogrammet innebar oftast även de en hel del pluggande, eftersom det ofta låg en dugga eller en tenta direkt efter loven.

Något säger mig att det här påsklovet trots allt kommer att inrymma lite skolarbete, eftersom jag har en tendens att upptäcka nya saker som jag "måste" lära mig eller "måste" arbeta med.