Fosterutvecklingen

Efter de tre första dagarnas föreläsningar om graviditeter och nyfödda barn, så slås jag återigen över hur fantastisk människokroppen och reproduktionen är. Det är så mycket som ska fungera; så många celler som ska vandra till exakt rätt plats i fostret, så många organ som ska utvecklas, så många gener som ska slås av och på, så många hormoner som ska interagera för att behålla fostret på plats i livmodern, så många processer som ska bryta ner livmodertappen och trycka ut barnet vid rätt tidpunkt och så många olika sjukdomar som kan uppstå om något går fel. Trots det fungerar det mesta ofta näst intill perfekt. De flesta barnen föds friska och fullgångna. Och när något går fel kan sjukvården många gånger hjälpa till. För tidigt födda barn kan räddas, barnlösa par kan provrörsbefruktas, missbildningar kan opereras och infektioner kan behandlas. Människokroppen är fantastisk, så även läkekonsten.

Snart, snart ska jag få se gravida undersökas, barn födas och spädbarn ta sina första andetag utanför magen.