Läkare trots dåliga betyg?

Fråga: Hej!

Du har skrivit otroligt många bra svar på olika frågor, men jag tänkte bara på en personlig åsikt från dig utifrån det jag vill fråga.

Jag har velat jobba med människor enda sedan jag varit liten. Jag har velat fram och tillbaka. Läkare, inte läkare? Under gymnasietiden hade jag otroligt lite studiemotivation, slank undan med godkända betyg i alla ämnen trots att jag inte ens hade närvaro på 50% (gick natur). Nu känns det som tåget har gått. Jag försöker verkligen intala mig varje dag att betygen inte sätter stopp för något, utan det är bara jag som är begränsningen. Jag är en väldigt otålig tjej, jag är så spänd att komma igång med livet. Så jag vill söka PIL, men vet att jag är för ung. Men jag vill plugga och börja jobba innan jag skaffar barn och inte göra det medan.

Så till min fråga. Om jag skulle vara lika lycklig att vara sjuksköterska, men vet att jag har kapaciteten till att vara läkare. Borde jag satsa ändå?

Allt jag vill är att vara en hjälpande hand. Om jag kunde skulle jag liksom gå runt på sjukhus och bara sprida leende hela dagarna eller vara den som lyssnar eller hjälpa till att (läs:lära mig) lösa korsord med de gamla nuckorna. Vad som helst, men jag VET innerst inne att jag kan bli läkare. Helst allmänläkare.

Å andra sidan kanske jag inte är hundra procent lämpad heller, jag har lite svårt att släppa saker. Att gå vidare, jag vill alltid göra mitt yttersta och slutar inte förrän jag är helt säker på att jag gjort det.

GUD VAD RÖRIG JAG ÄR! Men jag hoppas du förstår min fråga!

Tacksam för svar och otroligt spännande blogg.
Längtar till T9!

Svar: Hej! Jag tror att du kan bli läkare, trots dina betyg från gymnasiet. Det finns flera stycken i min kurs som var "dåliga" i skolan, men som nu klarar sig jättebra på läkarprogrammet. Många av dem kom in på läkarprogrammet via högskoleprovet eller PIL, men en och annan läste upp sina gymnasiebetyg på komvux och kom in via betygskvoten. Om du är motiverad och beredd på att lägga ner mycket tid på studierna, så tror jag att du kan klara dig bra på läkarlinjen!

Ang. yrkesval så tycker jag att du ska välja det du tycker är roligast och mest intressant. Läkaryrket och sjuksköterskeyrket kan vara både väldigt lika och väldigt olika varandra. Båda yrkena handlar om att hjälpa sjuka, men läkarna har det medicinska ansvaret medan sjuksköterskorna har det omvårdnadsmässiga ansvaret. Fundera på vad just du tycker verkar mest intressant och roligt. Personligen tror jag att båda yrkena är väldigt intressanta, men jag ville bl.a. ha det medicinska kunnandet och ansvaret och valde därför läkare. Hade jag läst till sjuksköterska hade jag förmodligen längtat hela min yrkeskarriär efter att bli läkare, vilket nog hade varit väldigt jobbigt.

Jag tror inte att du behöver oroa dig för att du skulle vara dåligt lämpad till att bli läkare. Alla läkarstudenter har sina förbättringsområden och med åren lär man sig att hantera dem.

Så om du till slut bestämmer dig för att bli läkare, så sök till PIL (du är inte för ung för att söka om du gått ut gymnasiet)! Lycka till!

Jobba vid sidan av medicinstudierna?

Fråga: Hej, hej,

Jag har en liten fråga som det säkert inte finns nåt facitsvar på men jag undrar ändå om du kan hjälpa mig. Hur mycket är det vanligt att man klarar att arbeta vid sidan av studierna? Jag är väldigt förtjust i att studera och har två olika universitetsexamina från tidigare men funderar att läsa medicin på äldre dar; under förutsättning att jag klarar av att jobba vid sidan av för att få ihop ekonomin. Vet du hur andra gör? Brukar det vara möjligt? Tusen tack på förhand för dina tips, fin blogg!

Med vänlig hälsning

Svar: Hej! Som du skriver varierar det mycket från person till person om man hinner jobba vid sidan av studierna eller ej. En del pluggar jättemycket för att klara tentorna, medan andra pluggar lite och jobbar vid sidan om och ändå klarar tentorna. Om du har en bra studieteknik och lätt för att komma ihåg detaljer, så tror jag att du kan jobba extra under stora delar av läkarutbildningen. Jag känner många som jobbar eller forskar vid sidan av läkarstudierna och klarar det jättebra. Du får förstås räkna med att du får mindre fritid om du jobbar extra, men jag tror att du kommer tycka att det är värt besväret! Lycka till!

Sutureringskit och stetoskop

Fråga: Hej!

Kirurgiterminen ligger långt fram för min del men jag kollat på flera filmer om olika sutureringstekniker och blev sugen på att prova.
Undrar om du har tips om var man kan beställa en sutureringskit. Är det verkligen smidigast (och billigast) från USA? Kan man inte köpa någonstans i Sverige?

En annan fråga: vilken termin "bör" man skaffa egen stetoskop? Vilken, var tycker du är bäst?

Stort tack!

Svar: Hej! Jag köpte inte något sutureringskit eftersom vi fick låna allt material av sjukhuset under kirurgiterminen, så jag kan tyvärr inte ge något bra tips på vart man kan köpa det. Kanske kan någon läsare ge ett tips?

På KI använde vi stetoskopen fr.o.m. senare delen av termin 4, så om du läser på KI så kan du vänta till början av termin 4 innan du köper ett. Många brukar köpa stetoskop av märket Littmann. Här har jag skrivit lite mer om olika inköpsställen och stetoskop: Stetoskopfråga.

Trevlig sommar och lycka till på läkarprogrammet!

Har jag chans att komma in på läkarprogrammet?

Fråga: Hejsan!

Tack för en spännande blogg!

Jag har stora funderingar att bli läkare, men är väldigt osäker på om jag skulle ha en chans att komma in på programmet. Tänkte höra med dig om du vet mycket om områdesbehörighet osv. Stämmer det att jag får meritpoäng för följande kurser om jag söker till läkarprogrammet:

Engelska B 0,5p
Engelska C 0,5p
Moderna språk
• Steg 3 ger 0,5 meritpoäng
• Steg 4 ger 1,0 meritpoäng

Mitt betygssnitt ligger nu på 20,8 (med 2,5 i meritpoäng inräknat om listan ovan stämmer). Dessutom har jag gjort prövningar i språk steg 3,4 och genom det höjt dessa två betyg från vg till mvg. Betygssnittet höjs ju då, men betyder det också att jag hamnar i urvalsgrupp 2?
 Skulle det finnas en chans att komma in på läkarlinjen med dessa förutsättningar, om jag börjar med ett tekniskt basår då jag saknar flera behörighetskurser?

Tack för hjälpen!

Svar: Hej! Alla med slutbetyg från gymnasiet hamnar i urvalsgrupp 1, men om man har konkurrenskompletterat betyg hamnar man både i urvalsgrupp 1 (utan de höjda betygen inräknade) och urvalsgrupp 2 (med de höjda betygen inräknade). Jag tror inte att Engelska B ger meritpoäng på läkarprogrammet, eftersom den kursen är ett krav för att bli antagen, men jag är inte tillräckligt insatt i det nya antagningssystemet för att veta helt säkert.

Mitt tips är att du både höjer dina gymnasiebetyg på t.ex. Komvux för att öka dina chanser att bli antagen, och att du läser ett naturvetenskaplig basår på universitetet för att bli behörig att söka läkarutbildningen. Titta även på VHS hemsida där det finns antagningsstatistik över läkarprogrammen i Sverige, så får du en fingervisning om vilka poäng som krävs för att komma in på utbildningen.

Om du höjer dina slutbetyg på t.ex. Komvux och läser in naturvetenskapligt basår på universitetet, så tror jag definitivt att du har goda chanser att bli antagen till läkarprogrammet. Gör gärna högskoleprovet också - om du får bra poäng på högskoleprovet kan du bli antagen via den urvalskvoten, så snart du har läst in behörigheten till läkarutbildningen. Lycka till!

Första veckan på läkarprogrammet

Fråga: Hej!
Jag skriver på ett filmmanus om en tjej som kommer till Solna för att läsa till läkare på KI. Jag har nu börjat gå in på detaljer och jag har lite frågor om hur den första veckan som förväntansfull student ser ut. Jag har läst lite på KI:s hemsida och läser om upprop och buss ut mot Barnens ö för några introduktionsdagar. Är detta obligatoriskt och hur ser dessa dagar ut? Heldagar? Lektioner? Faddrar? Lärare? Information? Som gammal ekonomstudent så är de bilder jag får i huvudet blöta kvällar och
mycket skratt, men det kanske inte är hela sanningen?
Vore tacksam för lite inspiration!

Svar: Läkarprogrammet på KI börjar med ett upprop som förstås är både pirrigt, läskigt och fullt av förväntan. Efter uppropet åker alla som vill vidare till Barnens Ö för ett s.k. introduktionsinternat (som alltså är frivilligt). Där delas klassen i in i olika grupper som sprids över olika kollogårdar. På kollot får man lära känna äldrekursare, som fungerar som faddrar under kollot och under hela första terminen på läkarprogrammet. Kollot går dock framförallt ut på att man ska lära känna sina nya kursare och sin basgrupp (som består av åtta studenter). Via lekar, aktiviteter och fritid får man möjlighet att lära känna sin grupp.

Introduktionsinternatet brukar vara väldigt populärt och uppskattas väldigt mycket. Dagarna består av lekar, god mat och lite glada fester förstås. ;) Dessutom får de nya studenterna information om läkarprogrammet via sina faddrar, som finns på kollogårdarna under hela internatet. Internatet besöks också i några timmar av lärare och läkare som informerar om läkarutbildningen och läkaryrket. Internatet brukar vara lättsamt med många glada skratt, men ändå informativt och tryggt.

Den första dagen brukar alla nya studenter vara lite spända och förväntansfulla, men snabbt lär man känna varandra och spänningen släpper. När internatet är slut brukar alla säga att de har hunnit träffa många nya vänner och de flesta brukar känna sig mycket tryggare och säkrare. En stor del av dagarna på internatet är schemalagda med aktiviteter, som t.ex. lära-känna-lekar och information om läkarprogrammet. Dessutom får alla hjälpa till med att laga mat, diska och städa på kollogården. Det brukar resultera i en bra sammanhållning i grupperna. :)

Efter tre dagar med internat åker man tillbaka till KI. Dagen efter internatet börjar en introduktionskurs till läkarprogrammet på ca 3 veckor, som bl.a. innehåller information om utbildningen, etik, grundläggande undervisning om vetenskap och en kurs i HLR (Hjärt-Lung-Räddning). Introduktionskursen är ganska soft och studenterna får gått om tid på sig att lära känna både sitt nya universitet och sina nya kursare.

Jag vet inte om mitt svar var till så mycket hjälp, men du får jättegärna skriva igen om du vill att jag ska precisera mig lite eller om du vill veta något annat om läkarprogrammet! :)

Dyslektiker på läkarprogrammet?

Fråga: Hejsan, Jag har en fråga åt dig. Jag har inte alla behörigheter som krävs för att få läsa till läkare, men jag ska börja läsa upp dom på komvux.
Min fundering är, är läkarprogrammet svårt? Jag har dyslexi, och har sämre arbetsminne. Jag har även lite problem med det fonologiska, dvs läsförståelsen.
Kan det vara ett problem för mig? Va ärlig! :)

Svar: Hej! Läkarprogrammet är svårt på så sätt att man ska lära sig mycket information på kort tid och komma ihåg den en lång tid. Däremot brukar inte informationen i sig vara svår att förstå. Med dyslexi och sämre arbetsminne kommer det säkert att bli svårare för dig att lära dig allt som krävs, men det är inte omöjligt! Du kommer förmodligen behöva lägga ner mycket mer tid på att plugga än vad många andra läkarstudenter behöver, men om du vill kommer du nog att lyckas. Jag har kompisar på läkarprogrammet med olika grad av dyslexi och de har alla klarat sig bra på utbildningen. Om man har dyslexi har man rätt till anteckningshjälp på föreläsningarna och förlängd skrivtid på tentorna, vilket kan vara till stor hjälp. Man har även rätt till bl.a. förlängd lånetid på böckerna på universitetsbiblioteket. Dessutom är det många läkarstudenter som pluggar tillsammans inför duggor och tentor, så du kommer garanterat att hitta några trevliga studenter att plugga tillsammans med, om du vill.

Så ja, jag tror att du kommer klara läkarutbildningen om du vill och orkar, men du kommer säkert att behöva lägga ner mycket tid på att lära dig allt. Ge inte upp din önskan om att bli läkare, för jag tror att du kan klara det. Lycka till i fortsättningen!

Om någon läkarstudent med läs- eller skrivsvårigheter läser det här och vill dela med sig av sina erfarenheter, så tas de tacksamt emot!

Tillbaka

Nu var det över en månad sedan jag skrev här senast. Jag har varit på en lång semester med min sambo och några vänner, vilket förklarar uppehållet. Det var väldigt skönt att lämna Sverige några veckor för att bara ta det lugnt och utforska andra delar av världen. Men tyvärr har tiden gått lite för fort - jag har redan förbrukat över en tredjedel av sommaruppehållet från universitetet.

Idag började jag på mitt nya sommarjobb. Likt så många andra läkarstudenter ska jag arbeta som undersköterska på ett sjukhus i sommar. Ärligt talat hade jag hellre velat vara ledig hela sommaren, men jag behöver pengarna för att dryga ut studiemedlet med.

Jag har fått lite olika frågor om läkarprogrammet under tiden jag har varit borta. Jag lovar att svara på dem så fort som möjligt.