KUA

Jag hade ju hört och läst så mycket negativt om det. T.ex. här och här. KUA skulle vara tråkigt, meningslöst och som läkarstudent skulle man bli nedtryckt av handledarna. Efter tre dagar på KUA kan jag konstatera att jag inte alls känner igen mig i den negativa beskrivningen!

KUA står för Klinisk UtbildningsAvdelning och är en ortopedisk avdelning som drivs av läkar-, sjuksköterske-, arbetsterapi- och sjukgymnaststudenter, som alla är i slutet av sin utbildning. Vi har alla egna handledare från våra egna professioner och de kontrollerar förstås vad vi gör, men låter oss ändå jobba väldigt självständigt. På avdelningen kallas vi inte längre studenter. Som läkarkandidat på KUA tituleras jag underläkare och jag kallar mina kollegor för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Som underläkare på KUA utför jag underläkararbete, d.v.s. rondar patienter, beställer undersökningar och lab-prover, ordinerar läkemedel, gör inskrivningar och epikriser m.m. Min handledande överläkare (som för övrigt är helt fantastiskt pedagogisk och trevlig) låter mig göra allt arbete självständigt och lägger sig bara i om jag gör något felaktigt. Vi underläkare har fyra patienter var som vi ansvarar över, vilket känns som en lagom mängd patienter att hantera så här i början av läkarkarriären.

Det känns hur häftigt som helst att få pröva på hur det är att arbete som riktig läkare! De andra i vårdlaget är också mycket nöjda. Dels är vi alla nöjda med handledningen och dels trivs vi väldigt bra på avdelningen och med patienterna. Dessutom trivs vi väldigt bra ihop med varandra, vilket gör det hela mycket roligare! Jag kommer att skriva fler entusiastiska inlägg om KUA, kan jag lova. :)